Utbredd och grundlös könsdysfori bland unga
På inget sätt vill jag göra mig skyldig till jämförelser mellan barn, som på olika sätt far illa, när jag i min text lyfter fram företeelser, som jag vill skall tillintetgöras.
Större delen av min egen arbetstid har varit i skolans värld. Bland annat åkte jag runt i Sverige under 20 år och träffade och utbildade politiker, skolpersonal, föräldrar och mötte ett stort antal elever i olika åldrar.
Det är ingen sjukdom att ha en könsidentitet, som inte stämmer överens med det kön du tilldelades vid födelsen. Den kategorin av personer kan ibland få existera under stark press. Det finns också individer, som fullständigt har bytt kön, som vittnar om befrielse.
Frågor jag själv ställer mig är: varför ökar könsdysfori bland elever och andra unga människor i vårt land så explosionsartat?
Varför finns det elever som kräver könsneutrala toaletter, för att de är inte säkra på vilket kön de tillhör? Varför krävs könsbekräftande behandling för att i bästa fall hitta sin könsidentitet?
Även om villrådigheten bland elever och andra unga människor börjat på låg nivå, skrämmer ökningen mig.
Jag tror, att det till viss del är alla förvanskade, förfalskade bilder av kroppsideal, som barn från tidig ålder tar del av genom sociala medier, som påverkar dem negativt och är en av orsakerna till att könsdysfori ökar.
Även vuxenvärlden, kan skapa förvirring och oreda i unga människors hjärnor. Kanske omedvetet. I stället för att ge barn trygghet och tala om att de duger, som de är.
Också vi vuxna fångas exempelvis lätt av retuscherade sociala mediebilder, av hur en mänsklig kropp skall se ut. Större öppenhet tror jag också bidrar till att könsdysfori ökar, och att elever påverkar varandra.
Min slutsats blir: Många elever och unga människor i vårt land har grundlös könsdysfori. Här har skolan en viktig uppgift med att implementera normer på ett korrekt sätt. Det finns exempel där barnomsorgspersonal tar upp dessa frågor på ett felaktigt sätt med barnen. Varje gång jag tar del av nyheter där vuxna sexuellt har utnyttjat barn, grips jag av vrede, upprördhet och förtvivlan.
Då har jag såklart ingen kunskap om mörkertalet. Men jag är övertygad om, att det endast är ”toppen av ett isberg” som sanningens ljus får möjlighet att lysa på. Utnyttja barn sexuellt är inte alltid penetrering. Det finns många andra sätt att begå övergrepp på. Är det dags att börja använda kemiska hjälpmedel för pedofiler?
Med en väl avvägd, tidsbegränsad injektion, som släcker lusten och därmed förmågan under en period. Det lär finnas människor, som ber om denna hjälp.
Självklart skall obligatorisk utbildning ingå. En utbildning som syftar till att förändra felaktiga tankemönster. Hur långt är vi beredda, att som enskilda och på samhällsnivå kämpa mot dessa krafter?
Christer Olsson
Psykolog och författare
”Är det dags att börja använda kemiska hjälpmedel för pedofiler?”
