Patrik Oksanen: Försvaret behöver mer än lite strössel
Det är bara att applådera trollerikonsterna. Det vi nu har fått se i försvarspolitiken hade varit värdigt illusionisten David Copperfields storshow i Las Vegas. För hur ska man annars likna det när försvarsberedningen står på en pressträff inför hela svenska folket och pratar om historiska satsningar när man bara återför pengar som regeringen drog in så sent som i höstas? Det är i praktiken det försvarsbeslut som togs 2020, med lite strössel.
53 miljarder kronor mer till 2030 kan låta mycket när samtliga riksdagspartier skrev under försvarsberedningens slutrapport. Men vad de inte berättade på pressträffen för en vecka sedan var att regeringen ryckte undan just de här pengarna från Försvarsmakten i höstas. Beslutet då, att skjuta fram målet om att lägga 2 procent av BNP på försvaret från 2026 till 2028, motsvarade just omkring 50 miljarder.
Det utlöste hundratals, om inte tusentals, timmar av arbete på högkvarteret och staberna. Detta för att räkna på konsekvenserna. Resultatet blev ÖB:s militära råd där två brigader skulle skjutas upp till senare för att kunna klara Natos kommande krav på två greppbara brigader.
”Två brigader behöver bestå av yrkessoldater och tidvis tjänstgörande soldater.”
Men när försvarsberedningen stoppade tillbaka pengarna kom brigaderna tillbaka, men det lär bli fyra ofärdiga och inte helt insatsklara brigader. Eller som beredningen uttryckte det på sitt eget språk: ”allt väsentligt vara operativa senast 2030”. Övertidstimmarna på högkvarteret blev i praktiken bortkastade.
Beredningen säger heller ingenting om hur snabbt brigaderna ska vara operativa. Natos krav är uppdelade i tre nivåer: upp till 10 dagar, 10 till 30 dagar och 30 till 180 dagar. Med tanke på Sveriges geografiska läge som en ”nästan” frontstat mot Ryssland är det inte sannolikt att Nato kommer att ställa kravet att de två svenska brigader som ska kunna förflyttas till Finland eller Baltikum inte ligger i det långsammaste spannet. Tvärtom.
Och det får konsekvenser, eftersom dessa brigader inte kan ha en organisation som bygger på värnpliktiga. Värnpliktiga kan först mobiliseras efter regeringsbeslut och det tar tid. Det gör att två brigader behöver bestå av yrkessoldater och tidvis tjänstgörande soldater.
Det här är inte den enda märkligheten med försvarsberedningens rapport. Låt mig bara ta några av de besvärande punkterna till.
Beredningen kommer ett halvår för tidigt i förhållande till Natos processer. Det här kunde ha bättre omhändertagits med större lyhördhet till tongångarna inom Nato, men i stället glömmer beredningen mellan varven bort att Sverige är medlem i Nato. Förmågekraven kommer i höst, ungefär samtidigt som propositionen. Natos toppmöte i sommar kommer att ge vissa indikationer, och här kan man förvänta sig att Nato drar erfarenheter från Rysslands anfallskrig. Det handlar om bland annat mer luftförsvar mot Rysslands drönare och robotar.
Nato är på väg mot att lägga 3 procent av BNP i försvarsutgifter som golv. Hur det formuleras vid toppmötet i Washington i juli återstår att se, men troligen kommer generalsekreteraren Jens Stoltenberg att understryka det som att alla länder måste upp till 2 procent.
Sedan kommer Natos förmågekrav i detalj. I klartext lär det vara – förutom två snabbt tillgängliga brigader, flyg och fartyg – mer luftvärn och logistikförband. Dessutom har Nato gått från att kravställa en ”Afghanistanuppgift” till ett storskaligt krig mot kärnvapenmakten Ryssland.
Den svenska marinchefen pekade i våras på ett fördubblat behov för att lösa uppgiften till sjöss. Försvarsberedningen har dock tittat åt ett annat håll.
Det är också stor risk att förslagen i beredningens rapport återigen är underfinansierade med ett två, eller rent av tresiffrigt, miljardbelopp. Här kan kallduschen bestå av en kombination av Natos krav på tillgänglighet, gamla skulder, fördyringar och Ukrainastöd. Leopardstridsvagnarna anskaffades en gång i tiden för runt 40 miljoner kronor styck, i dag ligger nypriset på 150-200 miljoner kronor.
Försvarsberedningen konstaterar även att ambitionen ligger på minst 20 miljarder kronor till det civila försvaret, en omskrivning för närmare 30 miljarder kronor. Men en beredning som är fjärrstyrd av finansdepartementet kan komma fram till en långsam upptrappning tills nivån når 15 miljarder först 2028 för att sedan stanna där.
Sammantaget är beredningens slutrapport något som kommer att leda till ett ofullständigt försvarsbeslut, vars revideringsbehov kommer att bli uppenbart för de flesta långt innan det klubbats i riksdagen. Sorgligt nog skrevs det under av samtliga partier. Försvarsberedningen har inte tjänat ett upprustande Sverige i Nato väl.
Patrik Oksanen är fristående kolumnist på ledarsidan, senior fellow på tankesmedjan Fri värld samt ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
