Lidingöloppet har tappat 15 000 deltagare

Årets Lidingöloppsvecka genomförs över två helger med start på fredag – med vitt skilda förutsättningar.

De inledande loppen, bland annat den klassiska tremilen på lördag, avgörs med publik- och deltagarbegränsningar. Efter 29 september hålls tävlingarna utan coronarestriktioner.

– Vi ser det som positivt att få köra utan begränsningar under andra helgen och välkomna publik vid start och mål. Det är ett plus för vi har ett barnlopp (3 oktober) och de har föräldrar med sig. Det hade blivit tuffare att nå i mål med restriktioner, säger Fredrik Montgomery, marknads- och kommunikationschef för Lidingöloppet.

Runt 15 000 löpare är anmälda till något lopp under Lidingöveckan. Det är en halvering mot före pandemin.

– Jag tror att vi till stor del är lite brända av att det inte blev några lopp förra året, att det inte blev några i våras och att det är andra lopp som fått ställa in. Då är det klart att man funderar hur det blir i år och man tvekar mer att anmäla sig, säger han och fortsätter:

– Därför är det otroligt viktigt att vi, Vätternrundan och Stockholm marathon kan genomföra loppen och visa att vi är tillbaka. Det handlar om att bygga upp förtroendet för branschen på något sätt.

Förhoppningen är att motionsloppen ska återgå till läget före pandemin. Men det kommer att bli svårt, menar löparprofilen Lorenzo Nesi, som bland annat är koordinator för Lidingöloppet och som dessutom är med i landslagsledningen för maratonlöpare.

– Det är jätteknepigt. Under pandemin blev motionärernas vana att anmäla sig till lopp bruten och det är svårt att hitta tillbaka till en vana när den väl har brutits.

Enligt Nesi är den svåraste gruppen att locka tillbaka de som kanske springer ett lopp om året

– Kompisgängen som kommer i buss till Tjejmilen och som gör hela helgen i Stockholm till en grej, eller de som har avgett ett nyårslöfte om att springa ett lopp och så.

Han konstaterar att det var många som var ute och sprang i början av pandemin.

– Men det var en tillfällig explosion. Det senaste halvåret har det varit färre och färre ute. Och det kan bli ett problem för folkhälsan på sikt. Här finns mycket att reparera.

Fredrik Montgomery säger att man måste vara lyhörda kring hur löparna tänker.

– Vi vill självklart fortsätta arrangera stora löparfester med många deltagare och häftiga starter, men vi måste se hur deltagarna tänker och hur de vill springa lopp. Sedan har folk hittat andra sätt att röra sig som vi också måste utnyttja, som att springa digitalt hemma. Vi får ta intryck och kanske göra modifieringar så att de känner sig trygga.

Emil Forsberg/TT

Mikael Widerberg/TT