Sofia Nerbrand: Sofia Nerbrand: Måtte alliansen hålla ihop i Kristianstad

”Det är klart att vi är besvikna”, kommenterar det liberala kommunalrådet Pierre Månsson.

Samtidigt är Liberalerna betydligt starkare i staden än i riket – partiet fick stöd av 11,6 procent av Kristianstadsborna.

Även Centerpartiet är slokörat efter att ha gått tillbaka, medan övriga partier får ungefär samma röstetal och mandat som i valet 2018. Så vem ska styra framöver?

Förhoppningsvis fortsätter allianspartierna att hålla ihop. Moderaterna har blivit relativt starkare i det nuvarande styret så det är rimligt att M innehar posten som ordförande i kommunstyrelsen hela perioden, istället för som de två senaste åtta åren då Pierre Månsson har alternerat med först en socialdemokrat eller sedan en moderat. Det blir ett steg tillbaka för L. Huruvida Pierre Månsson är pigg på att fortsätta vara Liberalernas förstanamn när han förmodligen inte längre får vara kommunens förstanamn återstår att se.

Men det vill till att Moderaterna, med den nuvarande kommunstyrelseordföranden Camilla Palm i spetsen, väljer att fortsätta styra med sina tre alliansvänner. Både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna vill gärna göra anspråk på att få mer makt. Allt annat vore konstigt.

Gruppledaren Ulrika Tollgren (S) säger att hon kommer att försöka hitta ett samarbete för att kunna lämna oppositionsrollen och ta över styret i Kristianstad. Som argument anför hon att S fortfarande är det största partiet, men det samlar trots allt ”bara” 25,5 procent och det krävs att de finner stabila och entusiastiska samarbetspartners för att kunna leda kommunen. Men det är klart att det ligger i S intresse att splittra alliansen – se bara hur det har gått på riksplanet där S och C har närmat sig varandra, vilket skapat såriga relationer mellan de forna alliansvännerna.

SD, som har rönt stora framgångar inte minst i nordöstra Skåne, har också skäl att visa framfötterna, även om partiet bara går fram med en procentenhet i kommunalvalet.

Det kan vara lockande för M att närma sig SD, vilket förmodligen kommer att ske i många andra kommuner. Men det vore ett misstag. Sverigedemokraterna är inte ett borgerligt parti och har en annan agenda än M, KD, L och C. Det är ett mycket mer sossigt parti när det kommer till synen på välfärdsfrågor. Och har moderaterna kvar sina liberala instinkter inser de att de även delar fler grundläggande värderingar med kristdemokrater, centerpartister och liberaler.

Och i mångt och mycket verkar alliansen i Kristianstad ha fungerat, även om det naturligtvis finns politiska skillnader mellan de fyra partierna. Och eftersom väljarna i princip har låtit meddela att de inte förväntar sig några större förändringar borde alliansen bli kvar vid rodret.

Att resan framåt kommer att bli lugn och trivsam är emellertid inte troligt. Kristianstads kommun kommer, likt alla andra, att ställas inför prövningar under den förestående vintern och lågkonjunkturen. Energikrisen, inflationen och en förmodad högre arbetslöshet kommer att kräva kloka politiska beslut och ännu större fokus på att förbättra företagsklimatet. Och det vill till att leverera goda resultat. Annars kommer väljarnas dom att bli annorlunda om fyra år.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör. Följ henne på Twitter.