Dyrare skolskjuts fick kommunen att gå minus: ”Uppföljningarna behöver bli tätare”

Efter att barn- och utbildningsnämnden gjort sin årsredovisning för 2022 står det återigen klart att det ekonomiska läget är allvarligt. I årsredovisningen står det: ”Tyvärr ökade underskottet mot budget med ett stort belopp från den senaste uppföljningen i november och fram till bokslutet”.

Vad var det som hände i november?

– Det var egentligen inget särskilt som hände i november. Det som har hänt under året som inte föregående nämnd tog höjd för, som jag ser det, är att kostnaderna för skolskjuts och den interkommunala ersättningen har ökat markant, svarar Åsa Hallén Olofsson, chef på barn- och utbildningsförvaltningen.

[Interkommunal ersättning är pengar som en kommun betalar till en annan, när en elev går i en annan kommuns skola, reds. anm.]

Vad kommer ni göra för åtgärder framöver?

– Vi behöver ha skarpare verktyg för att göra uppföljningar så att vi landar på mer korrekta siffror. Uppföljningarna behöver bli tätare. Varje rektor och enhetschef som är anställd har fått lämna in en åtgärdsplan, och vi försöker samtidigt titta framåt och göra så många hållbara lösningar som möjligt, svarar Åsa Hallén Olofsson.

I årsredovisningen går det att utläsa att det var brist på viss personal i ledande positioner under hösten. Det står att det under en period ”försvann delvis erfarenhet från Barn- och utbildnings ledning”.

Är detta en anledning till att ekonomin inte följts upp i tillräcklig utsträckning?

– Jag vet inte om man ska dra en linje mellan dessa saker, men det är klart att när man kommer in som ny på många olika positioner så kan saker falla mellan stolarna. Under de första månaderna när jag var ny skulle jag också lära känna verksamheterna. Utifrån min tidigare erfarenhet ser jag att det behöver vara en tydligare kommunikation mellan chefer och medarbetare inom förvaltningen, svarar Åsa Hallén Olofsson.