Christer Nylander: Människan har alltid testat nya sätt att leva
Vi är mitt inne i semestertider. Några veckor för avkoppling, men också en tid då man testar ett annat sätt att leva än de vanliga arbetsveckorna.
Det monotona i vardagen bryts. Man sover längre, äter långsammare, upptäcker nya platser och har lite mer tid att läsa och tänka.
Jag har alltid tänkt att människans utveckling till dagens samhälle följt en ganska rak linje. Det var så jag lärde mig i skolan. Först var vi små grupper av jägare, fiskare och samlare. Sedan började vi odla marken och blev bönder. Då blev vi också tvungna att organisera våra samhällen på nya sätt. Vi började skriva, fick byråkratier och lagar. Vi fick kungar som bestämde och präster som tolkade guds vilja.
En makalöst intressant bok, Början på allt (Volante), lärde mig att jag hade fel. Allt är mycket mer komplicerat.
I Altamiragrottan finns målningar och ristningar sm skapats under en period av 10 000 år. Det vore konstigt om varje dag, år och sekel bara kom och gick utan att något hände som var noterbart. Ändå tänker vi att allt mänskligt liv var exakt likadant fram till jordbruksrevolutionen. Och sedan på ett annat sätt därefter. Det är som om inget skulle hända från nu, sommaren år 2023, fram till sommaren år 12023.
Ordet revolution är knappast ett bra ord för den successiva övergång som verkligen skedde. Det handlar om flera tusen år där jordbruk blev vanligare över tid och där många samhällen testade sig fram. En del testade jordbruk men slutade eftersom de tyckte att livet var mycket mer bekvämt tidigare när man inte var så beroende av att väder och vind (och inte måste skydda sig mot plundrare).
En del samhällen levde dessutom på olika sätt vid olika årstider. När det var tuffa villkor och ont om mat samlade man sig i större samhällen med ledare och lagar för att hålla ordning på knappa resurser. Andra delar av året bröts auktoriteten och man gav sig ut i små egalitära grupper för att leva gott och fritt på det överflöd naturen bjöd på.
Jag nöjer mig (hittills) med att bryta med vardagslunken genom att hemestra och jobba i lägre takt. Men på något sätt är semestern, liksom firmafesten, karnevalen och andra avbrott i det normala, fortfarande perioder där vi påminner oss om hur människan alltid testat nya sätt att leva. Vi kliver ur vardagen, testar nya roller, ”talar klarspråk” med chefen, ifrågasätter hierarkier och gör något annorlunda.
De breda och långa perspektiven gör att man känner viss ödmjukhet. Människan är väldigt anpassningsbar. Vi är vana vid att testa oss fram, pröva olika sätt att leva och anpassa oss. Vi kommer behöva fortsätta experimentera. För klimatförändringarna och andra samhällsförändringar tyder på att vi behöver förändra vårt sätt att leva de kommande hundra åren. Jag tror det blir bättre. Ett första steg är att inse att hela livet inte måste vara så som det är en helt vanlig stressig vardag i ett blåsigt, mörkt och snöblaskigt Skåne i mitten av november. Under semestern testar vi det annorlunda.
