Ola Tedin: Gör politik av positiva EU-stämningar
Svenskarna är mer positiva till EU än någonsin och skiljer sig radikalt jämfört med hur det såg ut 1995, året för inträdet. Samtidigt har samtliga regeringar sedan inträdet mest låtsats som om medlemskapet inte fanns – inställningen till nya lagförslag behandlas för det mesta som att de antingen är för dyra eller onödiga.
Svenska institutet för Europastudier, Sieps, årliga mätning konstaterade i maj att 70 procent av befolkningen nu är för medlemskapet i EU. 10 procent är emot och 20 har inte tagit ställning.
”70 procent av befolkningen nu är för medlemskapet i EU.”
Att stödet för medlemskapet på ett år har ökat från 50 till 70 procent är kanske inte så underligt. Likaså att skeptikernas andel minskat 10 enheter från 20 procent och att de oengagerades skara sjunkit från 30 till 20 procent. Vi har krig inpå knutarna i Europa och världen har just gått igenom en omskakande pandemi.
När undersökningen gjordes i maj hade Sverige varit EU:s ordförandeland sedan årsskiftet. Det kan kanske också ha ökat på den välvilliga inställningen, men troligtvis inte. Ordförandeskapet har präglats av passiv anonymitet och medieskuggan har varit djup. Det stora toppmötet i juni där statsministern och hans regeringskollegor kunde ha glänst i media tillsammans med EU:s andra ledare hölls i Moldavien, nästan så långt bort från Sverige det går att komma i Europa.
På hemmaplan har de sedvanliga ministermötena förlagts ute på Stockholms flygplats Arlanda i en konferenslada vid motorvägen. EU- journalister från stora europeiska mediehus häpnar. Vill inte Sveriges regering att någon ska lägga märke till att den för tillfället hade huvudansvaret för viktig lagstiftning och krishantering kring inflation, krig och livsmedelsbrist?
”Som jag förstått det vill de inte ens att man besöker Stockholm: folk flyger in på möten och flyger sedan hem samma dag – mötena hålls ju i en ”bunker” vid flygplatsen. Det är som om de inte vill att man ska veta att de har ordförandeskapet överhuvudtaget”, sade France 24 och Deutsche Welles korrespondent Dave Keating (SvD 18/5).
En delförklaring som nämnts, bland annat av just Keating, är såklart regeringens Tidöavtal med Sverigedemokraterna. Detta ger som bekant partiet stort inflytande kring vad som ska sägas och inte sägas av regeringen i alla sammanhang – även EU-frågor.
Vilket faktiskt gör Sieps-undersökningen än mer intressant. För även om Sverigedemokraternas väljare fortfarande är de mest EU-skeptiska med blott 43 procent som är för innebär det en stor förflyttning på bara ett år. 2022 var enbart 23 procent av SD-väljarna för EU.
SD-väljarnas inställning till EU kan därför jämföras med hur det stod till inom socialdemokratin åren runt inträdet, då ungefär hälften var för i det partiet.
Enligt Sieps var över hälften av svenskarna emot EU åren kring inträdet i unionen, men sedan 2002 har andelen positiva dominerat. Redan 2008 blev de som tyckte varken eller fler än de som var emot och nejsidan har stadigt sjunkit i andel och hamnar alltså nu på futtiga 10 procent. Väljarna har alltså sedan länge insett att vårt medlemskap i EU är övervägande bra och de stämningarna har också börjat få fotfäste till och med i SD-leden.
Emellertid har väljarkåren säkerligen en hel del olika tankar och idéer kring vad vi ska göra med vårt inflytande i Bryssel och Strasbourg.
Vore det inte på tiden att partierna började prata om det?
Ola Tedin är frilansande liberal opinionsjournalist med EU som specialintresse. Han har varit ledarskribent i Sydsvenskan och Expressen, politisk redaktör på Ystads Allehanda samt arbetat för Liberalerna i Europaparlamentet.
