– I bästa fall kan vi börja bygga om ett år, men mest troligt om två år, säger Robert Wedmo som är utvecklingschef för det finskägda solenergiföretaget.

De båda parkerna med solpaneler planeras i ett område i närheten av Agnsholm sydväst om Hörja och vid Myreholms mosse nordväst om Mala.

Satsningen är ett led i företagets tydliga strategi: ”Ilmatar Solar planerar och projekterar för några av Europas största solparker på olika platser runtom i Sverige.”, som budskapet lyder på företagets hemsida.

Varför just i dessa områden?

– Vi tar fram områden över hela landet som skulle kunna vara lämpliga ur en lång rad aspekter, som bland annat har närhet till en elledning dit vi kan överföra kraften, som är glest befolkade och som har ringa naturvärden, förklarar Robert Wedmo.

Företaget har stora ambitioner och vill bygga storskaliga solparker på olika platser i Sverige. Men att bygga solparker är en verksamhet med förhinder. Trots att solpanelerna till skillnad från vindkraftverk varken rör sig, låter eller syns på långt håll. Tillståndsprocessen är krånglig och långdragen och dessutom svårarbetad, eftersom berörda myndigheter agerar olika i olika delar av landet.

– Vi saknar ett regelverk för solparker i Sverige, olika Länsstyrelser använder olika kapitel i miljöbalken för att göra prövningarna. Vi inom branschen gör det som politikerna vill, satsar på att producera grön energi. Man kan se det som att vi fått en spelplan att verka på men inte någon regelbok, beskriver Robert Wedmo.

Bristen på regelverk betyder att olika länsstyrelser rekommenderar att ansökningar görs utifrån olika kapitel i miljöbalken och tolkar lagen olika. Eller som Robert Wedmo och företagets VD Christian Gustafsson (bördig från Hörja där föräldragården ligger) konstaterade i en debattartikel i tidningen Dagens industri:

”Olika länsstyrelser rekommenderar att ansökningar görs utifrån olika kapitel i miljöbalken och tolkar lagen olika; från att likställa en solcellsanläggning med anläggande av skogsbilväg till att en solcellsanläggning är att likställa med en petrokemisk industri. Ingen av dessa ytterligheter är rimliga”, påpekade de i artikeln.

Hur långt har då projekten i Göinge kommit? Vid Myreholms mosse har företaget arrenderat 100 hektar mark av en markägare på 50 år. Man har också lämnat in bygglovsansökningar till kommunen på vissa byggnader som behövs för att driva parken, bland annat en transformatorstation.

– När det gäller området vid Agnsholm ska vi ut och samråda med närboende och myndigheter efter sommaren. Det vi vet är att vissa markägare är positiva och vissa är negativa, säger Robert Wedmo.

Ansökningsprocesserna hos länsstyrelsen påbörjas i höst.

Ilmatar solar har idag inga färdiga anläggningar i Sverige. Däremot har man flera parker på gång bland annat i Motala, utanför Halmstad och ett projekt vid Perstorp- Örkelljunga.

– När dessa anläggningar och parkerna i Hässleholms kommun är i gång producerar vi 1 000 megawatt. Det är nästan lika mycket som de två reaktorerna i Barsebäck (kärnkraftverk) producerade, konstaterar Robert Wedmo.

Hur brukar då närboende se på solcellsparker. Ja, väldigt olika och ofta känslobaserat snarare än faktaorienterat.

– Människor har svårt att föreställa sig hur det ska se ut, en del oroar sig för elektromagnetisk strålning och åter andra tycker att eftersom det funnits skog där tidigare ska det vara skog i fortsättningen också. Visst, det här handlar om stora ytor men det är områden som helt går att återställa, konstaterar Robert Wedmo.

Han beskriver att solparkerna kommer att vara öppna och inte inhägnade. Det finns också möjligheter att plantera växtlighet, exempelvis slåttermarker som är en brist i Skåne i dag, som kan växa under och mellan panelerna och som slås varje år.

Det finns såklart också folk som är positiva till solparker, inte minst markägare, som ibland även hör av sig och erbjuder bolaget mark till sina solpaneler.

– Markägare hör av sig och vill erbjuda marken som vi arrenderar på 50 år. Jag går inte in på kronor och ören men det är bra ersättning för markägarna, mer än vad de får betalt för skogen, förklarar Robert Wedmo.

Mycket på gång i Sverige – men inget i drift. Hur länge kan ni hålla på så?

– Vi har en som en krigskassa för rätt många år, så det oroar mig inte, säger Robert Wedmo.

En hektar är det samma som 10 000 kvadratmeter och det går hundra hektar på en kvadratkilometer.