Sofia Nerbrand: Sluta betala för smörjan och anmäl andra som köper knark
Unga får inte fastna i knark och kriminalitet. Det måste vara första prioritet när polisen, rättsväsendet, socialen, skolan och resten av det offentliga försöker komma till rätta med det oacceptabla våldet på gator och torg i Hässleholm och Kristianstad. Natten mot måndagen fick en man i 20-årsåldern allvarliga skottskador på Skolgatan i hjärtat av Hässleholm. Två pojkar (!) – blott 16 och 17 år gamla – har gripits, misstänkta för mordförsök och grovt vapenbrott.
Klipper man rekryteringen av barn och ungdomar förlorar gängen och de brottstyngda familjerna makt, både nu och på sikt.
”Knark är ett förbannat gift.”
Men det finns också ett par andra saker som behöver diskuteras. För det första att så många på bygden köper narkotika och andra varor av de kriminella. Skulle ingen nyttja deras olagliga och ljusskygga försäljning hade de inte tjänat så mycket pengar och incitamenten att välja brottets bana skulle minska.
Så sluta betala för smörjan – och anmäl andra som köper knark. Det är en olaglig och olämplig verksamhet som bara förstör för alla inblandade.
För det andra finns det en lukrativ svart marknad delvis på grund av att all hantering – inklusive innehav och eget bruk – är straffbart i Sverige. Att man inte kan köpa drogerna på Apoteket utnyttjas av skrupellösa kriminella som tjänar grova pengar på kuppen.
Det finns goda argument för varför narkotika ska vara förbjuden, eller i vart fall hårt reglerad. Substanserna skadar den enskilde som använder dem, men också deras nära och kära. Plus många brottsoffer och skattebetalare som får stå för notan. Knark är ett förbannat gift. Den signalen är viktig att ge från samhället.
Men man måste samtidigt erkänna att en negativ effekt av reglerna är olaglig handel som kriminella inhöstar storkovan på – och är beredda att döda för. Vilket vi nu ser i Hässleholm och Kristianstad.
Ska då samhället ge upp och avkriminalisera alltihop? Nej, en rimligare hållning vore att utreda för- och nackdelar med dagens lagstiftning och därefter föra en intellektuellt hederlig politisk diskussion om vilka avvägningar man borde göra för att hitta en bättre balans. Måhända är det dags att legalisera användning av cannabis.
Hur som helst är det dock nu helt avgörande att de som skjuter och knivhugger varandra till döds plockas bort från ”marknaden”. Vid andra större insatser, till exempel i Malmö, har det visat sig att ju fler våldsverkare och tunga kriminella man syr in, desto större chans är det att skottlossningarna minskar i antal.
Under tiden detta sker måste dock polisen lägga stora resurser på att punktbevaka alla i gängen när de försöker att flytta fram sina positioner i ett uppkommet maktvakuum då någon ledande person hamnar i fängelse. För det är nästan alltid så att de som skjuter eller skjuts är kända av polisen sedan tidigare. Precis som i det senaste dådet i Hässleholm.
Kommunen behöver också bli tuffare med att – om så krävs – tvångsomhänderta barn som lever i förhållanden där de i mycket unga år lockas att bli kurirer eller till och med mördare. 12-åringar ska inte vara i närheten av tung kriminalitet, särskilt inte om det rör sig om deras föräldrar.
Att låta ungdomar vara kvar i skiten är ett stort svek mot dem. Och samhället får dessutom betala dyrt för det när de bara några år senare är fullfjädrade brottslingar. Det är otroligt mycket svårare att få dem att byta bana och ta ett hederligt arbete i vuxen ålder.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör
