Sofia Nerbrand: Sätt P för Palestinavandalerna

Att detta sker på ett lärosäte i Sverige är både oacceptabelt och förfärligt.

Illdådet sker inte heller i ett vakuum – den palestinska rörelsen tillåts flytta fram sina positioner utanför lagens ram.

Sedan några veckor tillbaka ockuperar Palestinaaktivister grönytor i centrala Lund och Uppsala. I torsdags stormade ett tiotal aktivister i Lund in på ett möte som kommunstyrelsens arbetsutskott hade med studentföreträdare. Kommunalrådet Rasmus Törnblom (M) filmade inifrån mötesrummet och kommenterade intrånget så här: ”Fullständigt respektlöst mot studentlivet såväl som den svenska demokratin.”

På söndagskvällen stoppade propalestinska aktivister trafiken genom att sätta sig på gator i Lund, så att bussarna fick ledas om. Även i Malmö och Helsingborg skedde liknande aktioner.

Så här kan vi inte ha det.

Men polisen har hittills inte gjort något åt att demonstranter – utan tillstånd – har satt upp tält på gräset i Lundagård, mellan Domkyrkan och AF-borgen.

I tältlägret syns radikala budskap såsom att bojkotta Israel – inklusive forskare vid israeliska universitet. Så mycket för det akademiska friheten.

Många av ockupanterna är dessutom maskerade. Och trots att de befinner sig i det offentliga rummet försöker de sätta upp egna regler som att andra inte får fotografera dem.

De antidemokratiska signalerna blinkar illrött.

Polisen påpekar att yttrandefriheten är långtgående, och det är och ska den vara. Men det finns också regler. Legala och sociala.

Man ska ansöka om tillstånd om man ska ha en allmän sammankomst.

Man får heller inte bryta sig in på privat egendom – eller störa andras slutna möten.

Detta gäller både alla de maskerade figurerna och det mest kända ansiktet, Greta Thunberg.

De anti-israeliska demonstranternas gränslöshet är dock förmodligen och förhoppningsvis kontraproduktiv. Människor i allmänhet gillar inte för högljudda och extremistiska tilltag.

Protesterna under Eurovision i Malmö ledde tack och lov inte till några våldsamheter, men det garanterades av det massiva polisskyddet i staden. Det gick dock inte att undgå den negativa energin som det mångtusenhövdade tåget utstrålade. Det skreks både högt om revolution och intifada. Inte var det någon konstruktiv fredsyttring, inte.

Precis som klimataktivister och djurrättsaktivister som ägnar sig åt störande civil olydnad borde polisen agera mot alla olagliga utspel från Palestinarörelsen. Forskare, judar och Israelvänner måste likt alla andra kunna känna sig säkra både på sin arbetsplats och på gator och torg.

Fundera också på vad som hade hänt om det hade varit högerelement som hade gett sig på en lektor eller slagit läger utanför LO-borgen. Då hade garanterat reaktionen sett annorlunda ut. Minns hur Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) – men också alla borgerliga partiledare – tog avstånd mot våldet efter attacken mot ett vänstermöte i Gubbängen i april. Men var är kritiken från vänstern nu, när Anders Persson attackerats?

”Tyvärr tycks emellertid varken stat eller medier ta objektivitetsprincipen på allvar. Det straffar sig i längden för alla”, som statsvetaren Sten Widmalm skriver i Fokus (26/5).

Hans kollega professor Bo Rothstein varnar, i samma tidskrift, för att de 50 Lundaforskare som skrivit till aktivisternas försvar bidrar till pöbelväldet: ”När akademiker som dessa inte kan skilja mellan demokrati och mobbvälde är inte bara den fria forskningen utan också demokratin i fara.”

Man kan ha olika uppfattningar om konflikten i Mellanöstern, men det råder demokrati med långtgående friheter i Sverige. Här finns det inga skäl till att låta några gå bärsärkagång, utan man kan med fördel engagera sig i alltifrån partier till lagliga demonstrationer. Vårt öppna samhälle behöver nu försvaras genom att polisen, fastighetsägare, universiteten och ledande politiker sätter ner foten mot dem som går för långt under förespegling att de står för den ”goda saken”.

Vandalerna är inte offer bara för att de ”slår tillbaka”.