Lagen försämrar säkerheten och ökar bedrägerierna
Riksdagen och regeringen måste nu ta bort sekretessen, då den gör det omöjligt för kunderna att välja bank utifrån banksäkerheten och ökar penningflödet till den organiserade brottsligheten.
Bankkunderna drabbades av bankbedrägerier för runt 1,5 miljarder kronor år 2023. Bedrägerierna skadar de enskilda offren och brottsvinsterna går på grund av bristande banksäkerhet rakt ner i fickorna på den organiserade brottsligheten. Dessutom låter bankerna nästan fullt ut bankkunderna stå för förlusten, då dagens lagstiftning tyvärr lägger ansvaret för bankbedrägerierna på bankkunderna när de har lurats av bedragare att godkänna transaktionerna.
Finansinspektionen har som tillsynsmyndighet all information om hur omfattande bankbedrägerierna är för respektive bank och i vilken mån de kompenserar kunderna, men hindras av sekretesslagen (30 kap 4 § punkt 1) från att offentliggöra informationen, då bankerna riskerar att kunderna lämnar dem om den bristande banksäkerheten offentliggörs.
När det gäller restauranger som har undermålig livsmedelshantering gäller en annan sekretessbestämmelse. Enligt sekretesslagen (30 kap 27 §) får uppgifter lämnas ut trots att det kan skada restaurangernas ekonomi, då det finns ett allmänintresse utifrån hälsoaspekt. Så restauranger som orsakar magsjuka, skyddas inte av sekretesslagstiftningen, till skillnad från banker med osäkra bankkonton, bristande säkerhetssystem och undermålig kundservice.
Det finns exempel på hur det kan fungera bättre. Storbritannien präglas av en sund transparens vad gäller bankbedrägerier. Där offentliggör bankerna hur många bankbedrägerier de drabbas av. Den bank som ligger lägst kompenserar bara 6 procent av sina kunder fullt ut vid bankbedrägeri medan den bank som ligger högst kompenserar hela 94 procent av sina kunder fullt ut.
I Storbritannien varierar bankbedrägerierna bankerna emellan, från 23 till 348 pund per en miljon pund i transaktioner. Vi anser att riksdag och regering måste göra undantag för ett allmänintresse av stor vikt i 30 kap 4 § punkt 1 sekretesslagen, så att bankkunderna kan informera sig och välja de banker som är säkrast för dem i bankbedrägerihänseende. Nu måste politiken agera och förändra sekretesslagen så att också vi i Sverige kan välja banker med hög säkerhet och samtidigt försvåra för brottsligheten.
Slutligen anser vi att bankerna – utöver de uppgifter som bankerna redan idag redovisar till Finansinspektionen – även ska redovisa hur många bedrägerier som de lyckas stoppa.
Cecilia Reuter, förbundsordförande, Villaägarnas Riksförbund
Christina Heilborn, förbundssekreterare, FUB
Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna
Johan Landehag, ordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande, SKPF Pensionärerna
Tobias Adielsson, näringspolitisk expert med fokus på brott mot företagare, Företagarna
Åsa Lindestam, ordförande, Pensionärernas riksorganisation
”Så restauranger som orsakar magsjuka, skyddas inte av sekretesslagstiftningen, till skillnad från banker med osäkra bankkonton, bristande säkerhetssystem och undermålig kundservice.”
