Annons

Vad vill Hässleholms styrande egentligen med sina skolor?

Den politiska majoriteten i Hässleholm har haft en minst sagt svajig start på sin mandatperiod. Något som dock har varit solklart från dag ett är att kommunens kärnverksamheter, skola och omsorg, är högst prioriterat.
Skolpolitik • Publicerad 11 februari 2023
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ska Läredaskolan redan från hösten 2024 hysa också eleverna från Linnéskolan? På vilket sätt ska detta göra det bättre med elevernas skolresultat eller mående?
Ska Läredaskolan redan från hösten 2024 hysa också eleverna från Linnéskolan? På vilket sätt ska detta göra det bättre med elevernas skolresultat eller mående?Foto: Simon Rehnström

Både i lokalmedia och rikstäckande media (lyssna exempelvis på SR P1 Studio ett 2/1-2023) har Hanna Nilsson flertalet gånger tydligt markerat att hon tänker ”spara in på alla onödiga kostnader och lägga fokus på kärnverksamheter, på kvalitén i skola” samt att hennes politiska mandat från väljarna grundar sig på att hennes parti prioriterar just dessa frågor.

Som förälder till flera barn inom kommunens skolsystem, har det varit en stor trygghet för mig att åtminstone skolans verksamhet inte skulle bli naggad på. Men nu verkar inte så vara fallet. I flera olika utspel har Hanna Nilsson omnämnt att två av kommunens högstadieskolor, Linnéskolan och Läredaskolan, ska slås samman så snart som till höstterminen 2024. Jag kan bara häpna när jag hör detta.

Annons

Vad är då problemet med denna sammanslagning? Flera. Men i grund och botten handlar det om att det med sammanslagningen skulle skapas en 5- eller 6-parallellig högstadieskola på Läredaskolan. Från dagens klasstorlek på 20-25 elever, skulle elevantalet med stor sannolikhet öka till 25-30 elever per klass. Skolan skulle fyllas till bredden. Flera gemensamma utrymmen, till exempel matsal, skulle antagligen inte ens rymma alla elever.

Även om meritvärden och gymnasiebehörighet för dessa båda skolor i dagsläget inte är kommunbästa, gör personalen på skolorna ett hästjobb med det elevunderlag som man har. Nyanlända elever får en trygg start i den svenska skolan och en ärlig chans att ge sig ut i ordinarie undervisning. Hemmasittande elever får möjlighet att efter sin egen förmåga närvara så mycket de orkar i små sammanhang i skolan. Elever från studiesvaga hem kompenseras och får möjlighet utvecklas på samma sätt som sina kamrater.

”På vilket sätt gynnas kommunens kärnverksamhet av sammanslagningen?”

En förutsättning för att detta arbeta ska kunna bedrivas är skolans och elevgrupperna relativa “litenhet”. I en mindre skola kan alla elever bli hörda och sedda. I mindre elevgrupper får läraren möjlighet att stötta elever som annars inte skulle hänga med. Och så vidare.

Linnéskolan i Hässleholm.
Linnéskolan i Hässleholm.Foto: Simon Rehnström

Allt detta vill Hanna Nilsson och övriga majoriteten i Hässleholms kommun nu riva upp, med den planerade sammanslagningen av Läredaskolan och Linnéskolan. Utifrån ovan nämnda farhågor, vill jag rikta tre raka frågor till Hanna Nilsson som hon mer än gärna får besvara här i Kb/NSk:

  • Finns det några som helst vetenskapliga belägg eller goda exempel, på hur en liknande skolsammanslagning skulle ge positiva effekter för elevernas skolresultat och/eller mående?
  • På vilket sätt gynnas kommunens kärnverksamhet av sammanslagningen?
  • Skulle du själv, Hanna Nilsson, vilja placera dina barn i en 5- eller 6-parallellig skola med dessa förutsättningar?

Bekymrad förälder

Annons
Annons
Annons
Annons