Andreas Bergh: Draghis rapport är schizofren
Europas USA-komplex tycks vara allvarligare än någonsin. Det är svårt att dra någon annan slutsats av den rapport om Europas konkurrenskraft som damp ned i september och genast blev en snackis. Rapporten är skriven av Mario Draghi, som tidigare har varit italiensk premiärminister, chef för den Europeiska centralbanken (ECB) och akademiskt verksam nationalekonom.
”Europas USA-komplex tycks vara allvarligare än någonsin.”
Hans uppdrag var att ta fram en plan för hur EU ska kunna säkra innovationer och hålla jämn takt med ekonomiska jättar som USA och Kina. Det sägs inte rakt ut, men det är uppenbart att EU:s centrala beslutsfattare gärna skulle se ett europeiskt Google, Amazon och Facebook.
Det är för all del intressant att jämföra EU:s och USA:s ekonomier. Men när jämförelserna görs i syfte att få EU att bli mer som USA bör vi vara oroliga. Och när vägen dit sägs vara massiva, överstatliga EU-satsningar på industripolitik och gröna teknologier borde alla varningsklockor ringa.
För det första: Det är långt ifrån självklart att EU skulle bli bättre av att bli mer som USA. Visst har USA högre BNP per capita – men stora delar av USA:s försprång beror på längre arbetstid. Om även förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet säger något om ett lands välstånd, är det snarast USA som borde lära av Europa.
För det andra: USA:s dynamiska ekonomi hänger ihop med landets höga grad av ekonomisk frihet. Europas länder har i regel en betydligt mer reglerad ekonomi, särskilt när det gäller arbetsmarknaden. Under lång tid har EU dessutom förvärrat situationen genom att skapa ett överstatligt lager av svårtolkad och komplex lagstiftning, såsom GDPR (General Data Protection Regulation), DMA (Digital Markets Act) och DSA (Digital Services Act). Draghi-rapporten är bitvis befriande klarsynt kring hur olika regleringar hämmar den ekonomiska utvecklingen i Europa, men förslagen går i motsatt riktning, vilket ger rapporten en schizofren karaktär.
För det tredje: USA:s kultur är en av de mest kommersiella i hela världen. I många EU-länder förknippas kommersialism snarast med ytlighet. Detta kan man naturligtvis ha en rad synpunkter på, men om EU-byråkrater bestämmer sig för att göra den europeiska kulturen mer kommersiell kommer det varken att gå snabbt eller lätt, och det kommer definitivt inte att bli billigt.
Vad borde EU göra i stället? Ingen är betjänt av att alla länder försöker få fram ett nytt Google. Men i tider av snabb teknisk förändring behövs det många som experimenterar och tänker kring hur den nya tekniken bäst används för att ge välfärd, hälsa och livskvalitet. Kanske är det där Europas framtida innovationskraft ligger?
Andreas Bergh är docent i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Texten bygger på avsnitt 136 av podden Bergh & Wernberg.
