Katarina Erlingson: Kartlägga våldsamma män del av lösningen
Kommer det någonsin ta slut, mäns våld mot kvinnor? Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller har haft en nära relation med. Hur många som misshandlas och blir utsatta för brottet grov kvinnofridskränkning är svårt att veta, då mörkertalet är stort.
Som tidningen har skrivit om har 13 män i nordöstra Skåne dömts för grov kvinnofridskränkning sedan 2020. Det är förfärlig läsning och tankarna går inte bara till de utsatta kvinnorna utan också till de barn som kanske blir vittnen till misshandeln. De män som döms är bara toppen på ett isberg, alltför många går under radarn och kan fortsätta plåga kvinnan och övriga familjen.
Regeringar av olika färg har under årens lopp famlat för att minska våldet i nära relationer, och kanske kan den nuvarande regeringens åtgärdsprogram leda framåt och rädda åtminstone några kvinnor. Det är så lätt för politiker att högröstat kräva hårdare tag mot den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen, det handlar ju om ”tuffa” män. Till skillnad från de män som slår sina kvinnor, de är ena ynkliga stackare och inget att bry sig om, som vissa verkat ha resonerat under alltför lång tid. Att det är kvinnor som drabbas visar på den låga status som kvinnor i allmänhet har, och i synnerhet kvinnor som låter sig bli slagna. Det skulle förstås ingen politiker säga högt, men nog är det lätt att fördomsfullt skuldbelägga offret när det handlar om våld i nära relationer.
”Det finns våld i nära relationer oavsett familjens ekonomiska status.”
Kanske har något ändå börjat hända i synen på mäns våld mot kvinnor. Polisen har tidigare mest arbetat för att skydda de utsatta kvinnorna, men nu håller man på att kartlägga potentiella gärningsmän, ”högriskaktörer”. Rikspolischef Petra Lundh sa i samband med att regeringens åtgärdsprogram presenterades i midsommarveckan att polisen tittar på flera riskfaktorer. I kartläggningen har man identifierat drygt 300 män runtom i landet, som tidigare dömts för våld mot kvinnor, som har problem med psykisk ohälsa, och som innehar vapen. Har man mer än en riskfaktor klassas mannen som högriskaktör och får besök av polisen.
Besöket inriktar sig på att visa att polisen ser vad mannen håller på med och att försöka få honom att söka hjälp. Att regeringen nu föreslår lättnader i sekretessen mellan olika myndigheter är hög tid, för om polisen bara går igenom sina egna register innebär det att många män går under radarn. Det finns våld i nära relationer oavsett familjens ekonomiska status, det är inte alls bara bland redan kriminellt belastade som det förekommer.
Genom årens lopp, ofta i samband med upprörande fall där en kvinna dödats av den man hon levde med, flammar den politiska debatten upp och politiker kräver respektive lovar att det aldrig ska hända igen. Och några veckor senare har allt fallit i glömska. Sett ur ett större perspektiv handlar mäns våld mot kvinnor och samhället oförmåga att förhindra det om synen på kvinnor. Det är inte bara Donald Trump som är misogyn, det finns alltför många svenska män som har en nedvärderande syn på kvinnor. Regeringens program med 132 åtgärder är viktigt, men i grunden är det normerna i samhället som påverkar hur många kvinnor som misshandlas till döds av sin man.
