Petter Birgersson: Krigen som angår oss alla – mer än någonsin
Mellanösternkonflikten har aldrig varit så viktig för oss alla som nu. Den finns närvarande i den svenska vardagen. Den finns i skolor, hos elever och lärare med olika bakgrund som på olika vis pressas att ta ställning eller som kanske till och med känner sig tvungna att dölja sin judiska härkomst. Den finns på gator och torg, i protester och manifestationer. Den finns uppenbart i attacker mot israeliska ambassader i Stockholm och Köpenhamn, med förmodad koppling till svenska gangsternätverk som misstänks agera på iranskt uppdrag. Den tar sig ända in i riksdagens kammare, där tomater slängs mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
En mängd människor med svenska medborgarskap befinner sig i de krigsdrabbade områdena, många trots att svenska UD under lång tid avrått från resor till exempelvis Libanon eller Iran. För Iran gäller reseavrådan sedan 23 juni 2022, och den 19 oktober 2023 uppmanade UD svenskar som befann sig i Libanon att lämna landet och avrådde från alla resor dit.
Debatten om hur Sverige ska förhålla sig till medborgare som har tagit sig själva och sina barn till länderna, är given. Magdalena Andersson (S) och Jimmie Åkesson (SD) kunde ses tala om den i Aktuellt häromkvällen. Frågan om att barn inte ska ansvara för sina föräldrars beslut och alltså få hjälp att evakueras ledde vidare till om sociala myndigheter bör ingripa mot föräldrar som inte följt UD:s avrådan. Det är sådant som socialtjänstemän, lärare och andra myndighetsföreträdare runt om i svenska kommuner kommer att ställas inför. Debatten om medborgarskapets betydelse och förpliktelser har bara börjat.
Ukrainakriget är det tydligaste hotet mot Europas frihet. Det satte tydligt avtryck i nästan hela Sverige med alla de människor som flydde från Ukraina i samband med den fullskaliga invasionen. Att Alex Voronov kan medverka på ledarsidan med artiklar ofta skrivna på plats har stort värde även för läsare i vårt hörn av världen.
Många läsare har förmodligen kommit i kontakt med ukrainska vuxna eller barn som lever med ett ben i Sverige och ett i Ukraina. Det svenska mottagandet har också varit delat. Här var det mer ideella krafter än staten som tog täten. Det har möjligen haft den positiva följden att ukrainarna i hög grad kommit i arbete och försörjer sig själva, även om många lever under knappa förhållanden utan barnbidrag och annat stöd. Det gäller inte minst dem som vid sin ankomst till Sverige på egen hand och privatpersoners insatser ordande bostad och övrigt.
Krigen i Mellanöstern och i Ukraina vävs ihop på det storpolitiska planet, med regimerna i Ryssland, Iran, Kina och Nordkorea som aktörer på den ena sidan. Deras inbördes förhållande är minst lika komplicerat som det mellan USA, Israel och Europa men det ger ändå en vägledning om hur konflikterna ska läsas om man zoomar ut. Den avgörande betydelsen det har för oss alla går inte att negligera. Inte ens den som aktivt försöker stänga ute omvärlden kan undgå krigens påverkan; om inte annat märks det via priset på apelsiner, julklappar och bensin.
Därför kommer också i fortsättningen den allra mest komplicerade av konflikter och Rysslands krig mot Europa att ha sin givna plats på denna ledarsida – bredvid debatten om skolor, sjukvården och kommunala skattehöjningar.
