Naod Habtemichael: Sverige borde välkomna Kallas som ny utrikeschef
De senaste två decennierna har få nordeuropeiska politiker gjort ett tydligt avtryck i EU-politiken. Sverige, Danmark, Finland och Baltikum har relativt få invånare, och dess påverkan har ofta motsvarat inflytandet i unionen. Men det kan vara på god väg att förändras. Nyligen stod det klart att Kaja Kallas, Estlands liberala premiärminister, nominerats till posten som ny utrikeschef i EU.
Det är ett besked som svenskar borde välkomna. Förutom att svenskar och estländare har en liknande – och mindre fördelaktig syn – på den ryska regimen, har medborgarna i bägge länder en gemensam syn på grundläggande, demokratiska värden (Pew Research 24/7).
I det avseendet är Kallas en hängiven försvarare av det som utmärker en liberal demokrati: frihet, rättsstat, maktdelning och marknadsekonomi. Estländaren efterträder spanjoren Josep Borrell, som visserligen är erfaren, men gjort sig mer känd för grodor – snarare än sin utrikespolitiska tyngd.
Kallas har gång på gång inskärpt allvaret i hotet som Putin utgör mot det fria Europa, och betonat betydelsen av att frihetliga länder står enade mot Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. I dag är det ett uttalande som för många anses vara självklart. Men så var inte fallet när anfallskriget väl inträffade. Då intog de tyngsta medlemsländerna – Tyskland, Frankrike och Italien – mer försiktiga positioner. Men tack vare bland annat Estlands initiativ att införa sanktioner mot Ryssland och stödja Ukraina med militärt stöd har EU kunnat stå på rätt sida av historien.
”Kallas har gång på gång inskärpt allvaret i hotet som Putin utgör.”
Som utrikeschef i EU skulle Kallas därför kunna bidra med tyngd och trovärdighet till EU:s globala röst. Hennes bakgrund och erfarenheter, som uppvuxen i ett tidigare Sovjetockuperat land, gör att hon har en förståelse för Rysslands maktambitioner, något som ofta saknats i EU:s diplomatiska ledning som länge dominerats av de mest inflytelserika länderna.
Det är därför inte heller förvånande att Kallas kandidatur nyligen utsattes för en koordinerad smutskastningskampanj från Estlands grannland. Med en cocktail bestående av falska och halvfalska ”nyheter” om Kaja Kallas hoppas Moskva kunna sätta stopp för hennes tillträdande som utrikeschef. Ironiskt nog har just Ryssland länge sett Kallas som en hotfull politiker. Det är en uppfattning som inte mildrades efter hennes svar på landets invasion i Ukraina. Då beslutade hon att avlägsna Sovjettidens monument i Estland, vilket irriterade den ryska regimen till den grad att hon sattes upp på en lista över efterlysta brottslingar.
Inom EU finns dock ett brett stöd för nomineringen av Kaja Kallas. Förutom en del motsträviga röster från sydeuropeiska länder som Grekland och Italien har de flesta medlemsländer välkomnat kandidaturen. I inrikespolitiken har stjärnstatusen för Estlands premiärminister falnat, men i utrikespolitiken har hennes resa knappt hunnit börja.
